Ursprung

Sankt Nikolaus var en biskop på 300-talet som blev helgonförklarad för sin kristliga givmildhet. Att det var kvinnor han räddade från prostitution genom att ge dem guldpengar hindrade inte att han senare blev skolbarnens skyddshelgon.

Det var Viktor Rydberg, med novellen "Lille Viggs äventyr på julafton" (1871) och dikten "Tomten" (1881), som först förknippade gårdstomten med midvinternattens kristna högtid, och Jenny Nyström som först illustrerade de bägge texterna. Det sena 1800-talets illustratörer och författare till de ymnigt förekommande jultidningarna och familjemagasinen byggde vidare på idén och gestalten.

En gradvis sammansmältning har väl sedan skett mellan denna hybridfigur och den amerikanska varianten Santa Claus, en tjock, rödklädd julgubbe som skapades på 1800-talet, bland annat av tecknaren Thomas Nast i tidningen Harpers Weekly. Denna amerikanske jultomte populariserades i Coca Cola-reklamen på 1930-talet, med hjälp av bilder av reklamtecknaren Haddon Sundblom (1899-1976), av svensk härkomst. Haddon Sundblom föddes i Michigan men hans far var från Åland och hans mor från Sverige. Man vill gärna tro att han tog någon inspiration från Jenny Nyström och andra svenska tomtetecknare, likaväl som från den amerikanska traditionen.

Jultomten i världen

Jultomten i Sverige

Den svenska jultomten kryper inte ned i skorstenar om natten för att leverera sina gåvor i strumpor, utan besöker hemmen på eftermiddagen eller kvällen den 24 december. Han yttrar vanligtvis frasen Finns det några snälla barn här? som hälsning då han träder in i rummet där julfirarna sitter. Många av de mindre barnen kan bli rädda för tomten då han kommer, särskilt om han är ordentligt maskerad, men de äldre känner ofta igen sin pappa, eller någon annan anhörig bakom förklädnaden som den person som strax innan jultomtens besök "gått ut för att köpa tidningen" eller liknande. Det finns dock företag som hyr ut jultomtar för de som vill skapa ett överraskningsmoment eller inte vill klä ut sig.

I svenska borgerliga hem på 1800-talet spelades scenen med presentutdelningen upp ungefär som nu. Skillnaden var att den mystiske gästen, med mask för ansiktet, från början föreställde en julbock. I Alice Tegnérs visa om "Julbocken" ("En jul när mor var liten...") står det att han "stod därute och stampa och gav dörrn en smäll". Smällen är en rest av den klappning på dörren som tillkännagav forna tiders anonyma "julklappar".

Jultomten i Finland

I Finland lever jultomtens föregångare julbocken kvar i det finska namnet: "joulupukki". Finlandssvenska barn kallar däremot jultomten för julgubben.

Jultomten i övriga delar av världen

I Tyskland förekom en tradition, där det i stället var Jesusbarnet, Christkindlein, som gav barnen presenter. Överflyttad till Sverige lät traditionen en ung flicka spela Jesusbarnet, med en krans av tända ljus i håret som föreställde gloria. Den figuren smälte samman med lussebruden och blev en av flera källor till den unikt svenska Lucia-traditionen.

En svårlöslig fråga i mytologin är den om var jultomten bor. I anglosaxisk tradition bor han på Nordpolen, där han har en tomteverkstad med massor av tomtenissar, som tillverkar alla julklappar. Enligt denna traditionen använder han en flygande släde dragen av renar med Rudolf i spetsen, för att flyga runt världen och dela ut julklapparna under natten till Juldagen. I Danmark vet alla barn att "julemanden" bor på Grönland. Finnarna är lika fast övertygade om att "joulupukki"/"julgubben" bor på fjället Korvatunturi i nordöstra Finland, men den ogästvänliga platsen har fått konkurrens av Rovaniemi, där man sedan 1998 haft nöjesfältet SantaPark. En delegation från Rovaniemi har bedrivit lobbying i hopp om att få bli EU-sanktionerade som jultomtens hemort. I Norge och Sverige har man haft mindre behov av att fastställa var tomten bor. Det kan möjligen bero på att kopplingen till gårdstomte-/nissetraditionen är starkare här. I Sverige finns både Sagolandet Tomteland sedan 1984 i Mora och postcentralen i Tomteboda, där de brev som svenska barn skriver till tomten hamnar, och varifrån de också ofta får svar.

Citerat från www.wikipedia.se

varsegod;)