Allting rör sig hela tiden framåt. Vare sig det är år, månader eller kungen på sin lyxyacht nere i franska rivieran.

Som förövrigt vi skattebetalare betalar för han.

 Fast det är kanske ändå det enda som rör sig kring kungen,hans lyxyacht.

För i honoms huvud är det inte mycket som händer(?).

Skita i lagen.
Kräva miljoner för sina slöa barns utbildningar.

Och inte ens säga hej när barn ropar.

Men nu ska jag inte sitta och spotta ut bu och ännu mer bu på våran sk. Konung. Han är ju trots allt Kung Carl Gustaf och representerar Sverige.

Han kan ju trots allt inte rå för att man har en fot gjord av cement på en gaspedal.

Och man kan ju heller inte rå för att ens barn kräver mer än mig själv när jag står på östra och vill se giiffers leverera.  

Giffarna går framåt, Crossbollar, finlir och uppträder med en jävla stil.

Året är 2007 och det är 1,5 år sedan vi degraderades, 1,5 år sedan jag stog och vinglade i Landskrona och försökte sluddra fram ett par välvalda ord till mitt  Älskade GIF SUNDSVALL.

"njuuu schävlaa sschka vi op IGEEEEEEEEEEEEEEEEEN" 

Resan tillbaka var ju skitskojj?

 Sakta men säkert tuffade en elak patronbuss tillbaka dom 14 timmarna vi hade vi hade glatt oss åt på vägen ner.

Enda skillnaden var att jag var bakfull, Giffarna skulle längre inte lira i Allsvenskan och det var förbannat tyst, Tacka vet jag två sits säten som jag absolut inte kan sova i. Man skulle vart dvärg för några timmar.

Men tiden har ju gått framåt sen dess. Utrikesministrar dör, Flickvänner försvinner, folk dödar för olja,dom rikare blir rikare och Giffarna (förhoppningsfulla tyskfan tror) kliver upp till Sveriges finrum av fotbollen.

Har mina funderingar på att byta roll. Kliva av den tyska  tronen och överta robin hood rollen. Ja menar, jag är ju rätt fattig så ifall jag tar pengar från dom rika och ger dom till mig själv skulle ju lösa en hel del?

Kanske inte ALLT,men min kvarglömda elräkning skulle kunna betalas och jag skulle slippa panta burkar för att ha råd med ost.

Men ey, vad ska jag med pengar till när jag har dig?

Eller jag har inte dig, men jag kan.Eller kan jag?

(Nä, inte dig, Utan dig! *pekar*).

Hade du börjat med att vara ärlig så kanske du fått det tillbaka.

Att ta steg framåt hela tiden skapar förändring från det som tidigare var.

Ganska logiskt iofs. För om jag börjar ta ett steg efter det andra så är jag längre inte I köket. Jag står faktiskt i vardagsrummet och kollar på när lasse slänger toffler in i bokhyllan, Serbien spelar skit idag.

Så vafan försöker ja egentligen säga ????

Baby steps.....

 One step at the time......

Sen står jag med ytterdörren öppen och tar klivet ut i.....?